Ett sällsynt exemplar

Idag har vi pratat gamla minnen, shoppat, ätit god mat, skrattat tills vi gråtit och gråtit tills vi blöder näsblod. Okej det sista var jag under en av de sista scenerna i sista hunger games filmen som vi såg på bio. Måste säga att fastän jag gråter varje dag åt t.ex. Ellen eller någon serie eller låt har jag aldrig gråtit så hårt att jag börjat blöda näsblod. Det nådde en helt ny nivå idag alltså. Filmen då.. Väldigt rättvis filmatisering av den fantastiska avslutande delen i bokserien. Sen hade vi långa diskussioner på fin svensk-finska (svinska?) . Kommer nog ha en ordentlig skrattkrapula imorgon. 

Avslutar med ett par bilder som jag så duktigt lyckats ta under dagen. 

Lyssnar på ted och kaj podden

 på tåget och skrattar ner oss. Som vanligt.